Stockholms Isjaktklubb  113 år  (1901-2014)

Hem - Home

Väder och israpport

Handlare - Equipment

Kite Wing

Var seglar vi    Maps

Kappseglingslicens

Bli medlem - Membership

Klubbhuset - Clubhouse

Klubbens historia Clubhistory (English)

Bilder

Länkar

Klubbens isjakter

Säkerhet - Safety

De bästa videofilmerna

Donate

Bättre sent än aldrig!

För ungefär 2 år sedan (1992) beslöt jag mig för att prova på att segla isjakt. Intresset var gammalt och entusiasmen stor. Projektet började med att ta bilen ner till "Ullnan" där jag visste att man seglade lite olika typer av jakter. Steg två var att tala med lite olika personer för att kolla upp vilken typ av jakt som kunde vara kul att segla.

Ritningar

Ganska snart dök ett i isjaktskretsar välkänt namn upp. En person med ett brinnande intresse för de lite större jakterna. Av denne entusiast inköptes en bunt ritningar till en XV-Jakt. Efter att ha lurats till ett medlemskap i SIK med allt vad det innebär (nattliga båtfärder till Skraggen med Åkessonskans goda ärtsoppa, mer eller mindre sanna historier framför brasan, om seglingar i snöstormar på millimeter tunn is m.m.) beslöt jag mig att bygga just en XV-Jakt. Då det var några år sedan det byggdes sådan jakt i Sverige, hade jag inte så många att dryfta byggtekniska problem med. En hel del hjälp fick jag genom att kika lite på ¨XV S-16 Treo. Eller är det Trio den heter? Den är ju byggd av Sulev i Estland och väldigt fint tillyxad.

Jakten ritades 1932 av Eric von Holst och är en mycket strikt entypsjakt. Den är inte särskilt svår att bygga, ritningarna är mycket bra. Svårigheten ligger mer i att hålla ihop samboförhållandet efter sena och många byggkvällar. De detaljer som är knepiga att själv bygga är mast och bom samt plankan.

Medarna

Dessutom är medarna ganska dyra att tillverka i Sverige. Mast, bom och planka beställdes från Estland. Medarna inköptes från St.Petersburg för en relativt billig penning. Seglet tråcklade Eva på Segelshoppen ihop. Det blev en trasa med POWER i, vill jag lova! Tidigt förstod jag att alla s.k. storjakter måste ha ett namn. Jakten döptes till "XV On The Rocks" samt fick S-17 som reg.nummer.

Själva kroppen är uppbyggd som ett båtskrov med skott, stringers, botten, sidor och däck. Den har dubbla sittbrunnar med plats för rorsman och skotare. Materialet till kroppen är björkplywood av hög kvalitet, s.k. flygplanplywood, och kvistren furu till förstärkningar. För att kroppen skall klara den enorma påfrestning den utsätts för, används epoxilim med glasfiberremsor som förstärkningar.

Kompisarna

Detaljer som styrinrättning, skotanordning, vant-infästningar mm tillverkas med fördel i rostfritt stål och mässing. Det är ingen nackdel att ha svarvägare Kim i Spånga som kompis! Det är heller ingen nackdel att ha "Kent snickaren i backen" och seglaren T.G. som kompisar, både vad gäller själva bygget och sedemera seglingen som sådan.

Riktiga grejer

Alla nybyggda konstruktioner har barnsjukdomar, så även min jakt. Dessbättre var de flesta felen lätta att fixa till. De billiga men dåliga vanten och förstaget samt vantskruvar som skar, är numera utbytta mot grejer som fick BNP att stiga i höjden. Virarna till styrningen som fick Mats och Janne att svettas när "XV On The Rocks" seglade jämnsides, skall bytas ut mot grövre grejer. Medslipning tycks inte vara så svårt. Det är bara att skaffa 73 uppsättningar och slipa var och en med "den enda rätta kurvan".......

Lära sig segla !

Nu återstår egentligen "bara" att lära sig segla, helst något fortare än ni vet vilka.....Konkurrensen i XV-klassen blir

kommande vinter hårdare än någonsin. Flera nyimporterade jakter fintrimmas i lönndom. Lars Lönegren sägs finslipa sin simteknik mellan Skraggen och Bastuholmen och Ulf Torberger påstås montera frigolitblock i XV S-18.....Mats Åkerblad och Bernhard Rost får mattelektioner av Janne Hesselman. Enligt uppgift har dom nu lärt sig att det är skillnad mellan X och XV. Mats blev ju hux flux delägare i S-18 Trio..... Dessutom har Lars Stjärnström haft S-10 Vera på sin verkstad för trimning.

Apelsinfärgad

Hur kan då den gångna vintern sammanfattas? En sak är säker. Jag hade i alla fall tur med vädret. Den bästa vintern på många år. Vi seglade helger och vardagskvällar. Fredagskvällen på senvintern med 0-gradig temperatur och en apelsinfärgad solnedgång kan bara inte beskrivas. Gänget på isen kan heller inte beskrivas. Kaffet och mackorna i klubbhuset tillsammans med "Ullna-Per", "Valkyrian-Rune", "White Lady-Ingvar" m.fl. gav minnen för livet.

Hur gick då själva seglingen? Tja, det är en annan historia. Min förhoppning står till att medlemmarna i SIK är av ett finkänsligt släkte och ger mig en vinter till att träna. Jakten är snabb, och "T-G", skotaren, är en duktig seglare.

Lösa vandringspriser

Utan att försöka gissa vem som blir bagaren, vill jag gärna citera Ulf Torbergers slutkläm i 1987 års "Isjaktsegling": "Vandringspriserna sitter löst och nu kommer de gamla rävarna att få se på andra bullar". Ulf Torberger har alla nödvändiga ritningar till salu för en billig penning.

Bertil Palmblad

Last modified:  november 13, 2014

Copyright (c) Ulf Torberger 2007